Judo, “den milda vägen”, är en japansk kampsport och en olympisk gren som sträcker sig långt bortom tävlingsarenan. Med rötter i traditionell jujutsu, betonar judo teknik, balans och mental styrka framför råstyrka. Det är en sport och en livsfilosofi som välkomnar utövare i alla åldrar och med skiftande fysiska förutsättningar.
Judons historia och filosofi
Judons skapades av Jigoro Kano i Japan i slutet av 1800-talet. Kano, som studerat flera jujutsu-stilar, ville skapa en kampsport som var både effektiv för självförsvar och främjade fysisk och mental utveckling. Han tog de mest effektiva teknikerna från olika jujutsu-skolor, tog bort de farligaste, och skapade ett system som han kallade judo. År 1882 grundade han Kodokan, den första judoskolan, som än idag är ett centrum för sporten.
Kanos principer
Kanos filosofi genomsyrar judon. Två centrala principer är “Seiryoku Zenyo” (maximal effektivitet med minimal ansträngning) och “Jita Kyoei” (ömsesidig nytta och välstånd). Den första handlar om att använda både kropp och sinne på det mest effektiva sättet, att utnyttja motståndarens rörelser och kraft istället för att möta kraft med kraft. I träningen innebär det att ständigt sträva efter att förbättra tekniken och tajmingen, så att minsta möjliga energi krävs för att utföra ett kast eller en fasthållning. Den andra principen, “Jita Kyoei”, betonar vikten av samarbete och respekt. Genom att träna tillsammans och hjälpa varandra utvecklas, lär sig judoutövare att framsteg inte kan ske på andras bekostnad, utan att ömsesidigt välstånd är nyckeln.
Judons tekniker
Judoträning fokuserar på att bemästra ett brett spektrum av tekniker. Centralt är “Kuzushi”, konsten att bryta motståndarens balans. Genom att utnyttja motståndarens rörelser och tyngdpunkt skapas ett ögonblick av obalans, vilket gör det möjligt att applicera en teknik med minimal kraft. Detta är grunden för alla kast och fasthållningar.
Kast och fasthållningar
Judons tekniker delas in i kasttekniker (*nage waza*) och kontrolltekniker (*katame waza*). Det officiella teknikregistret inom Kodokan judo innehåller 67 grundläggande kast. Kastteknikerna syftar till att få ner motståndaren på mattan, och utnyttjar ofta hävstångsprinciper och kroppens tyngdpunkt. Kontrollteknikerna, *katame waza*, används för att kontrollera motståndaren på marken. Exempel på dessa är fasthållningar (*osaekomi waza*) som *Kesa-gatame* (scarf-grepp), där man kontrollerar motståndaren genom att låsa en arm och pressa kroppen mot dem. Andra exempel är strypningar (*shime waza*) och ledlås (*kansetsu waza*), där armbågsleden är den vanligaste måltavlan, t.ex. genom *Ude-hishigi-juji-gatame* (armlås).
Judons utrustning – Judogin
Judoträning och tävling utförs i en *judogi*, en dräkt bestående av en kraftig jacka, byxor och ett bälte (*obi*). Judogin är designad för att tåla de påfrestningar som uppstår vid grepp, kast och fasthållningar. Bältets färg indikerar utövarens grad, från vitt för nybörjare till svart för avancerade utövare. I tävlingar används ofta en blå judogi för att skilja de tävlande åt, men traditionellt är judogin vit.
Graderingssystemet
För att visa en utövares kunskapsnivå används ett graderingssystem som representeras av bältets färg. Systemet är uppdelat i *kyu*-grader (elevgrader) och *dan*-grader (mästargrader). Nybörjare börjar med vitt bälte (6:e *kyu*) och avancerar genom gult, orange, grönt, blått och brunt (1:a *kyu*). Varje *kyu*-grad representerar en ökad förståelse för judons tekniker och principer. Efter brunt bälte följer *dan*-graderna, som börjar med 1:a *dan* (svart bälte). Det finns tio *dan*-grader, där de högsta graderna kräver godkännande från Kodokan i Japan. För att gradera sig, visar utövaren upp sina färdigheter inför högre graderade instruktörer.
Judo i världen och i Sverige
Judo är en global sport med miljontals utövare. Sedan introduktionen i de olympiska spelen 1964 (för män) och 1992 (för kvinnor) har sporten vuxit i popularitet. Judo är också en paralympisk sport för personer med synnedsättning. I Sverige organiseras judon av Svenska Judoförbundet, som har cirka 162 medlemsklubbar och runt 20 000 aktiva utövare.
Svensk judo på den internationella arenan
Svensk judo har en växande internationell närvaro. Med ett nationellt träningscenter i Malmö och framstående judokas som Marcus Nyman och Tara Babulfath, visar Sverige prov på både talang och en stark tävlingsanda. Det svenska landslaget präglas av en “aldrig-ge-upp”-mentalitet och en ständig strävan efter utveckling.
Nicolina Pernheim och paralympisk judo
Ett lysande exempel på svensk judos bredd är Nicolina Pernheim, en framstående paralympisk judoutövare i viktklassen upp till 63 kg. Pernheim, som tidigare tagit EM-brons, har siktet inställt på att ta Sveriges första paralympiska judomedalj sedan 1988. Hennes träning och engagemang visar på judons inkluderande natur.
Olika stilar inom judo
Judo är en dynamisk kampsport som utvecklats i olika riktningar världen över. Dessa variationer visar på sportens anpassningsförmåga och mångsidighet.
Kosen Judo och andra specialiseringar
*Kosen Judo*, som var populär vid japanska universitet i början av 1900-talet, utmärker sig genom sitt fokus på markkamp (*newaza*). Andra stilar har influerats av lokala kampsportstraditioner. *Georgisk judo* präglas av kraftfulla kast och influenser från brottning. *Rysk judo* har influenser från sambo, en rysk kampsport som i sin tur har rötter i judo. *Mongolisk judo* betonar ofta kraft framför teknik, med influenser från den mongoliska brottningen Bokh. Även *fransk judo* är känt för att vara taktiskt med fokus på greppkamp, *koreansk judo* för sin explosivitet och snabbhet och *kubansk judo* för sin fysiska och explosiva stil. Dessa skillnader berikar judon och visar på dess globala spridning.
Judons inflytande på andra kampsporter
Judons tekniker och principer har haft en stor inverkan på andra kampsporter. Mixed Martial Arts (MMA), en fullkontaktsport som kombinerar tekniker från olika kampsporter, har många utövare med judobakgrund. Judons kast, fasthållningar och ledlås är effektiva tekniker i MMA-ringen. Brasiliansk jiu-jitsu (BJJ) har också sina rötter i judo. Mitsuyo Maeda, en av Jigoro Kanos elever, spred judo i Brasilien, och hans elever, framförallt familjen Gracie, vidareutvecklade markkampen och skapade BJJ.
Judo för självförsvar och i vardagen
Judons principer om balans, teknik och effektivitet är inte bara tillämpliga på mattan, utan kan också användas i självförsvarssituationer. Genom att lära sig att kontrollera sin egen kropp och utnyttja motståndarens rörelser, kan man försvara sig även mot större och starkare angripare. Judons filosofi, med betoning på respekt, disciplin och mental styrka, kan också tillämpas i vardagslivet. Att hantera konflikter med lugn och självkontroll, att sträva efter effektivitet i allt man gör, och att visa respekt för andra är värdefulla lärdomar från judoträningen.
Den milda vägen – en tidlös kampsport
Judo, “den milda vägens kamp”, fortsätter att vara en relevant och uppskattad kampsport världen över. Genom sin kombination av fysisk träning, mental disciplin och en filosofi som betonar respekt och ömsesidig utveckling, erbjuder judo en väg till personlig utveckling, oavsett om man strävar efter olympiska medaljer eller bara vill motionera och lära sig självförsvar. Judo är en sport som lever och utvecklas, från de traditionella dojos i Japan till de moderna träningslokalerna runt om i världen, och fortsätter att forma och inspirera utövare.
