Kendo

Kendo är en budoart, det vill säga en japansk kampsport; budo är samlingsnamnet på japanska för alla typer av kamparter och kampsporter. Kendo kan i sin tur sägas betyda ungefär ”svärdets väg”. Detta förklaras enkelt av att kendo har sina rötter i samurajernas kenjutsu, stridskonst med svärd. Detta är en stridskonst som har utvecklats ända sedan 700-talet, då de första japanska svärden tillverkades. Kendon började dock växa fram i början av 1700-talet. Det var då som Nakanishi Chuta grundade en särskild skola där man tränade svärdskonst med fäkthandskar och svärd gjorda av bambu. Tanken med att träna på detta sätt, istället för att använda träsvärd eller riktiga svärd, var att eleverna inte behövde hålla igen sina slag, utan kunde träna med full kraft. Den ursprungliga reaktionen bland samurajer var blandad; vissa ansåg att det var en perfekt lösning, medan andra ansåg att träning med skydd var något för veklingar. Hur som helst spred sig utövandet av kendo, och idag är det en av de vanligaste budoarterna i Japan. Kendo har också spridit sig utanför sitt ursprungsland, och utövas i länder över hela världen. I Sverige finns runt 1 200 utövare av sporten.fencing_at_an_agricultural_school

Till skillnad från många andra kampsporter, där utövaren som mest behöver en särskild dräkt för att utöva sporten, kräver kendo en hel del utrustning. Utövarna bär nämligen dels en så kallad uwagi eller keikogi, det vill säga den typ av jacka eller överdel som är vanlig även inom andra kampsporter som karate och judo, dels en hakama, som är ett par vida, kjolliknande byxor. Utöver detta bär de också en bogu, en rustning, som består av flera komponenter: men (en fäktmask), do (ett bröstharnesk), tare (ett höftskydd) och kote (handskar). Eftersom man för att utöva kendo måste införskaffa all denna utrustning är det en av de dyrare kampsporterna man kan välja att inrikta sig på. Om man efter att ha köpt all nödvändig utrustning för årets träningssäsong känner att man skulle behöva spara in lite pengar på årets julklappar för att klara ekonomin, ska man gå in på Black-friday.se. Där hittar man nämligen mängder av Black Friday-erbjudanden, så att man kan köpa julklappar både åt sig själv och åt andra till de bästa möjliga priserna.

När man börjar träna kendo gör man det dock utan rustning, och utan en motståndare. Istället tränar man en och en, för att lära sig de grundläggande förflyttningarna och huggen. När man har uppnått tillräcklig skicklighetsgrad introduceras rustningen i träningen, liksom den fria kampen mot motståndare, då träningens intensitet och svårighet höjs betydligt, eftersom man förutom att koncentrera sig på sina egna rörelser också måste hålla motståndaren i schack, och vara beredd på att ta emot slag och stötar. Vid en match i kendo, en shiai, vinner den tävlande som först tagit två poäng. Matchtiden är dock maximalt 3-5 minuter. Poäng, ippon, ges om man med sin shinai, bambusvärdet, träffar motståndarens huvud, mage, hals eller händer med rätt del av svärdet, det vill säga delen längst ut på svärdet. Tävlanden måste även vid anfallet skrika ut namnet på träffytan, för att markera att träffen var avsiktligt placerad där. Det är också viktigt att tävlanden demonstrerar koordination och kontroll vid anfallet för att få poäng, till exempel genom att efter anfallet falla tillbaka utanför motståndarens räckvidd eller på annat sätt undvika motanfall. Detta tyder på det som på japanska kallas ki-ken-tai-ichi (att sinne, kropp och svärd är ett) och zanshin (kontroll över motståndaren och omgivningen).